Organisationer

Inledning

Denna rapport redovisar i länet och dess utveckling.

Alla interaktiva grafer kan laddas ned genom att trycka på Nerladdningsknapp . Då sparas just den bild som visas, med exempelvis den valda regionen. Genom att dubbelklicka på kommunnamn i grafens legend så zoomas den kommunen in för en mer detaljerad vy(flera kan väljas samtidigt).

Dekorativ bild — Figur 1: Konstutställning

Sysselsättning kolada

Avsnittet beskriver andelen sysselsatta i åldern 15-74 år inom kulturella och personliga tjänster m.m. (SNI-kod R, S, T och U). Andelen beräknas som antalet sysselsatta inom dessa näringsgrenar i relation till det totala antalet sysselsatta.

Med sysselsatta avses personer som under november månad haft löneinkomst från anställning eller inkomst från aktiv näringsverksamhet. Uppgifterna redovisas både utifrån arbetsställets geografiska belägenhet och utifrån individens bostadsort. Statistiken gör det därmed möjligt att belysa eventuella skillnader mellan var arbetet utförs och var de sysselsatta är bosatta.

Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till Statistiska centralbyrån (SCB) (2025a).

Kvinnor har en högre andel sysselsatta inom kulturella och personliga tjänster än män i alla kommuner i länet, oavsett om statistiken baseras på arbetsställets eller bostadens belägenhet. Skillnaderna mellan arbetsställets och bostadens belägenhet är mycket små inom kommunerna. Detta tyder på att pendlingen över kommungränserna för personer som arbetar inom kulturella och personliga tjänster är begränsad, eller att in- och utpendling för dessa verksamheter är relativt balanserad.

Östhammar är den kommun som har lägst andel för bägge könen, medan Håbo, Knivsta och Uppsala kommun har de högsta andelarna. Skillnaderna mellan könen är som minst i Uppsala kommun och störst i Heby och Älvkarleby.

Företagsregistret

I Statistiska centralbyrån (SCB) (2025b) finns Sveriges alla företag, myndigheter, organisationer och deras arbetsställen. Registret uppdateras kontinuerligt med uppgifter från Skatteverket, Bolagsverket och SCB:s egna undersökningar och utredningar.

Klassificeringen av arbetsställen/företag verksamhet sker enligt Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI), vilken är den officiella svenska näringsgrensstandarden och fastställs av Statistiska centralbyrån (SCB). SNI bygger på EU-standarden NACE och används primärt för statistiska ändamål, exempelvis för att möjliggöra jämförbarhet mellan branscher, över tid och mellan länder. I denna rapport används den senaste versionen, SNI 2025.

Urvalet av verksamheter som klassas som kulturverksamheter baseras på utvalda SNI-koder, i enlighet med SCB:s dokumentation och tidigare tillämpningar av näringsgrensindelningen inom kulturstatistik (Statistiska centralbyrån (SCB) (2025c)). Endast arbetsställen vars huvudsakliga verksamhet faller inom dessa koder inkluderas i analysen.

Mer information om företagsregistret finns här SCB företagsregistret.

Centrala begrepp

Företag avser hela den juridiska enheten (JE) och identifieras med ett person-/organisationsnummer. Ett företag kan bestå av ett eller flera arbetsställen.

Arbetsställe är en fysisk plats där verksamhet bedrivs. Ett företag kan ha flera arbetsställen, till exempel olika butiker i olika städer, men alla hör till samma företag.

Exempel från SBC: Företaget “Svensk Bil AB” kan ha sitt huvudkontor i Stockholm och verkstäder i Örebro, Skellefteå och Malmö. Då är “Svensk Bil AB” företaget och huvudkontoret samt verkstäderna är arbetsställen.

Branscher som klassas inom vara verksamma inom kultur (SNI 2025)

13100: Garntillverkning (Form, design och mode)
13200: Vävnadstillverkning (Form, design och mode)
13960: Vävnadstillverkning (Form, design och mode)
23999: Vävnadstillverkning (Form, design och mode)
13300: Blekning, färgning och annan textilberedning (Form, design och mode)
13910: Tillverkning av trikåväv (Form, design och mode)
13920: Sömnad av gardiner, sängkläder och linnevaror (Form, design och mode)
13960: Sömnad av gardiner, sängkläder och linnevaror (Form, design och mode)
13930: Tillverkning av mattor (Form, design och mode)
13950: Tillverkning av bondad duk (Form, design och mode)
14240: Tillverkning av läder- och skinnkläder (Form, design och mode)
14210: Tillverkning av andra gång- och ytterkläder (Form, design och mode)
14100: Tillverkning av andra gång- och ytterkläder (Form, design och mode)
14220: Tillverkning av underkläder, skjortor och blusar (Form, design och mode)
14100: Tillverkning av underkläder, skjortor och blusar (Form, design och mode)
14210: Tillverkning av underkläder, skjortor och blusar (Form, design och mode)
14290: Tillverkning av andra beklädnadsvaror och tillbehör (Form, design och mode)
14100: Tillverkning av andra beklädnadsvaror och tillbehör (Form, design och mode)
14210: Tillverkning av andra beklädnadsvaror och tillbehör (Form, design och mode)
14220: Tillverkning av andra beklädnadsvaror och tillbehör (Form, design och mode)
14240: Tillverkning av pälsvaror (Form, design och mode)
14100: Tillverkning av strumpor (Form, design och mode)
14100: Tillverkning av andra trikåvaror (Form, design och mode)
15110: Garvning och annan läderberedning; pälsberedning (Form, design och mode)
15120: Tillverkning av reseffekter, handväskor, sadel- och seldon m. m. (Form, design och mode)
15200: Tillverkning av skodon (Form, design och mode)
18110: Tryckning av dagstidningar (Media)
18121: Tryckning av tidskrifter (Media)
18122: Tryckning av böcker och övriga trycksaker (Media)
13300: Tryckning av böcker och övriga trycksaker (Media)
18130: Grafiska tjänster före tryckning (prepress/premedia) (Media)
18140: Bokbindning och andra tjänster i samband med tryckning (Media)
23130: Tillverkning av buteljer, glasförpackningar och husgeråd av glas (Form, design och mode)
23410: Tillverkning av keramiska hushålls- och prydnadsartiklar (Form, design och mode)
23450: Tillverkning av andra keramiska produkter (Form, design och mode)
27400: Tillverkning av belysningsarmatur (Form, design och mode)
31001: Tillverkning av kontors- och butiksmöbler (Form, design och mode)
31002: Tillverkning av kontors- och butiksinredningar (Form, design och mode)
31009: Tillverkning av andra möbler (Form, design och mode)
32120: Tillverkning av smycken, guld- och silversmedsvaror (Form, design och mode)
32130: Tillverkning av bijouterier o.d. (Form, design och mode)
32200: Tillverkning av musikinstrument (Performing arts och musik)
58110: Bokutgivning (Media)
58121: Dagstidningsutgivning (Media)
58122: Annonstidningsutgivning (Media)
58130: Utgivning av tidskrifter (Media)
58190: Annan förlagsverksamhet (Media)
58210: Utgivning av dataspel (Spelutveckling)
59110: Produktion av film, video och TV-program (Rörlig bild, film och foto)
59120: Efterproduktion av film, video och TV-program (Rörlig bild, film och foto)
59130: Film-, video- och TV-programdistribution (Rörlig bild, film och foto)
59140: Filmvisning (Rörlig bild, film och foto)
59200: Ljudinspelning och fonogramutgivning (Performing arts och musik)
60100: Sändning av radioprogram (Media)
60200: Planering av TV-program och sändningsverksamhet (Rörlig bild, film och foto)
63910: Webbportaler (Media)
60390: Webbportaler (Media)
60310: Nyhetsservice (Media)
73300: PR och kommunikation (Media)
71110: Arkitektverksamhet (Arkitektur)
73111: Reklambyråverksamhet (Media)
73119: Övrig reklamverksamhet (Media)
73120: Mediebyråverksamhet och annonsförsäljning (Media)
74110: Industri- och produktdesignverksamhet (Form, design och mode)
74120: Industri- och produktdesignverksamhet (Form, design och mode)
74130: Industri- och produktdesignverksamhet (Form, design och mode)
74140: Industri- och produktdesignverksamhet (Form, design och mode)
74120: Grafisk designverksamhet (Form, design och mode)
74110: Grafisk designverksamhet (Form, design och mode)
74130: Grafisk designverksamhet (Form, design och mode)
74140: Grafisk designverksamhet (Form, design och mode)
74130: Inredningsarkitektverksamhet (Arkitektur)
74110: Inredningsarkitektverksamhet (Arkitektur)
74120: Inredningsarkitektverksamhet (Arkitektur)
74140: Inredningsarkitektverksamhet (Arkitektur)
74200: Porträttfotoverksamhet (Rörlig bild, film och foto)
18122: Porträttfotoverksamhet (Rörlig bild, film och foto)
74200: Reklamfotoverksamhet (Rörlig bild, film och foto)
18122: Reklamfotoverksamhet (Rörlig bild, film och foto)
74200: Press- och övrig fotografverksamhet (Rörlig bild, film och foto)
18122: Press- och övrig fotografverksamhet (Rörlig bild, film och foto)
74200: Fotolaboratorieverksamhet (Rörlig bild, film och foto)
18122: Fotolaboratorieverksamhet (Rörlig bild, film och foto)
74300: Översättning och tolkning (Media)
85521: Kommunala kulturskolans utbildning (Performing arts och musik)
85522: Övrig musik-, dans- och kulturell utbildning (Performing arts och musik)
90200: Artistisk verksamhet (Performing arts och musik)
90390: Stödtjänster till artistisk verksamhet (Performing arts och musik)
90110: Litterärt och konstnärligt skapande (Litterärt och konstnärligt skapande)
90120: Litterärt och konstnärligt skapande (Litterärt och konstnärligt skapande)
90130: Litterärt och konstnärligt skapande (Litterärt och konstnärligt skapande)
91300: Litterärt och konstnärligt skapande (Litterärt och konstnärligt skapande)
90310: Drift av teatrar, konserthus o.d. (Performing arts och musik)
91110: Biblioteksverksamhet (Kultur och upplevelse)
91120: Arkivverksamhet (Kultur och upplevelse)
91210: Museiverksamhet (Kultur och upplevelse)
91220: Vård av historiska minnesmärken och byggnader och liknande sevärdheter (Kultur och upplevelse)
91410: Drift av botaniska trädgårdar, djurparker och naturreservat (Kultur och upplevelse)
91420: Drift av botaniska trädgårdar, djurparker och naturreservat (Kultur och upplevelse)
93210: Nöjes- och temaparksverksamhet (Kultur och upplevelse)
93290: Nöjes- och temaparksverksamhet (Kultur och upplevelse)

Arbetsställen och företag

Data som presenteras i detta avsnitt baseras på SCB:s företagsregister och omfattar samtliga arbetsställen och företag som vid observationstillfället bedöms vara verksamma. Företagsregistret utgör en central källa för svensk näringslivsstatistik och används bland annat som ram för sysselsättnings-, struktur- och regional statistik.

Omfattning av kulturverksamheter i företagsregistret

För att beskriva kulturverksamheternas omfattning i företagsregistret används tre centrala mått:

1. det totala antalet arbetsställen/företag,
1. antalet arbetsställen/företag som klassas som kulturverksamheter, samt
1. andelen kulturverksamheter i relation till samtliga arbetsställen/företag.

Dessa mått ger en övergripande bild av kultursektorns relativa storlek inom näringslivet och utgör en viktig utgångspunkt för vidare analyser. Andelen beräknas som kvoten mellan antalet arbetsställen/företag inom kulturklassificerade SNI-koder och det totala antalet arbetsställen/företag i företagsregistret. Resultaten sammanfattas i tabellen och figuren nedan.

Andel och antal kulturarbetsställen per kommun
Hämtat: 2026-02-12
Kommun	Andel (%)	Antal kulturarbetställen	Totalt antal arbetsställen
Enköping	7.3	456	6,274
Heby	5.7	122	2,133
Håbo	8.8	225	2,566
Knivsta	10.2	268	2,625
Tierp	6.3	180	2,871
Uppsala	11.9	3,181	26,647
Älvkarleby	8.5	60	705
Östhammar	5.5	165	3,019
Källa: Företagsregistret

Andel och antal kulturföretag per kommun
Hämtat: 2026-02-12
Säteskommun	Andel (%)	Antal kulturföretag	Totalt antal företag
Enköping	7.3	420	5,746
Heby	5.4	107	1,979
Håbo	9.1	204	2,250
Knivsta	11.1	250	2,245
Tierp	6.5	173	2,661
Uppsala	12.6	3,167	25,209
Älvkarleby	9.0	57	633
Östhammar	5.2	145	2,778
Källa: Företagsregistret

Andelen kulturarbetsställen varierar avsevärt mellan kommunerna i länet. Uppsala kommun uppvisar den högsta andelen, där 11,9 % av samtliga arbetsställen klassas som kulturverksamheter, medan Östhammars kommun har den lägsta andelen på 5,4 %. Denna skillnad kan delvis förklaras av Uppsala kommuns roll som länets största stad och regioncentrum, med ett större utbud av kulturella tjänster och verksamheter.

Betraktas i stället absoluta tal är skillnaderna i totalt antal arbetsställen mellan vissa kommuner relativt små. Tierps kommun har totalt 2 873 arbetsställen jämfört med 2 615 i Knivsta kommun. Trots att Tierp har fler arbetsställen så har Knivsta 88 fler kulturarbetsställen.

Fördelningen mellan arbetsplatser och företag inom kulturbranschen skiljer sig inte speciellt mycket i kommunerna.

Branscher

I detta avsnitt redovisas hur arbetsställen och företag inom kultursektorn fördelar sig mellan olika branscher i länets kommuner. Kulturverksamheter omfattar ett brett spektrum av branscher, från traditionella kulturformer till digital kultur och kreativa näringar.

Figurerna nedan visar andelen per kulturbransch och kommun. Exakta antal redovisas i tabellerna.

Figur arbetsställen
Figur företag

Den största branschen inom kultur i de allra flesta kommunerna, både sett till antal arbetsställen och företag, är Rörlig bild, film och foto. Knivsta har den lägsta andelen för den branschkategorin och Älvkarleby den högsta.

Kultur och upplevelse har en lägre andel företag än arbetsplatser i Heby, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Detta kan indikera att verksamheter inom denna kategori i större utsträckning är organiserade som filialer eller arbetsställen till företag med huvudkontor i andra kommuner, eller att offentligt finansierade kulturinstitutioner utgör en betydande del av verksamheterna.

Tabell arbetsställen
Tabell företag

Antal anställningsplatser per kulturbransch och kommun
Hämtat: 2026-02-12
Kommun	Arkitektur	Form, design och mode	Kultur och upplevelse	Litterärt och konstnärligt skapande	Media	Performing arts och musik	Rörlig bild, film och foto	Spelutveckling
Enköping	47	126	45	64	100	95	198	5
Heby	7	26	21	23	14	28	46	NA
Håbo	23	62	15	25	55	52	130	2
Knivsta	39	71	14	39	54	74	75	6
Tierp	21	68	18	32	29	34	80	NA
Uppsala	302	623	161	649	716	811	1013	37
Älvkarleby	5	8	4	12	9	16	34	NA
Östhammar	15	44	25	31	25	27	67	2
Källa: SCB Företagsregistret

Antal företag per kulturbransch och kommun
Hämtat: 2026-02-12
Säteskommun	Arkitektur	Form, design och mode	Kultur och upplevelse	Litterärt och konstnärligt skapande	Media	Performing arts och musik	Rörlig bild, film och foto	Spelutveckling
Enköping	42	115	43	63	89	89	192	2
Heby	7	27	14	21	14	26	40	NA
Håbo	18	53	13	27	44	50	122	2
Knivsta	42	69	13	37	52	71	62	4
Tierp	20	69	16	31	25	33	74	1
Uppsala	299	624	128	660	718	813	1045	39
Älvkarleby	5	8	2	13	9	15	33	NA
Östhammar	13	42	15	28	21	26	59	2
Källa: SCB Företagsregistret

Den branschkategori som är minst representerad i antal i samtliga kommuner är Spelutveckling. Här framträder en intressant skillnad i Tierp, där det finns ett registrerat företag men inte någon arbetsställe. Detta kan förklaras av att företaget är registrerat i Tierp men att den faktiska verksamheten bedrivs på annan ort, eller att verksamheten bedrivs utan fysisk arbetsplats (hembaserad verksamhet eller distansarbete).

Uppsala kommun har flest antal inom samtliga branschkategorier, vilket är rimligt sett till kommunens folkmängd.

Storleksklasser

I detta avsnitt redovisas hur kulturverksamheterna fördelar sig mellan olika storleksklasser, från arbetsställen med 0 anställda upp till arbetsställen med 200 anställda eller fler. Figurerna visar fördelningen per kommun, medan tabellerna redovisar de exakta antalen.

Figur arbetsställen
Figur företag

Den största andelen av arbetsställena och företagen inom kultur i länets kommuner har 0 anställda, och andelen är större sett till företag än arbetsställen. Detta speglar en av kultursektorns mest karakteristiska drag: en hög grad av egenföretagande och soloverksamheter.

Den kommun som har störst andel med 0 platser är Tierp och den med minst andel är Håbo.

Tabell arbetsställen
Tabell företag

Antal anställningsplatser inom kultur per storleksklass och kommun
Hämtat: 2026-02-12
Kommun	0 anställda	1-4 anställda	5-9 anställda	10-19 anställda	20-49 anställda	50-99 anställda	100-199 anställda	200-499 anställda
Enköping	389	57	4	2	2	2	NA	NA
Heby	99	17	4	1	NA	1	NA	NA
Håbo	172	44	7	2	NA	NA	NA	NA
Knivsta	229	35	3	1	NA	NA	NA	NA
Tierp	167	9	2	1	1	NA	NA	NA
Uppsala	2717	347	47	33	25	6	5	1
Älvkarleby	53	5	2	NA	NA	NA	NA	NA
Östhammar	140	23	1	NA	1	NA	NA	NA
Källa: SCB Företagsregistret

Antal företag inom kultur per storleksklass och kommun
Hämtat: 2026-02-12
Säteskommun	0 anställda	1-4 anställda	5-9 anställda	10-19 anställda	20-49 anställda	50-99 anställda	100-199 anställda	200-499 anställda
Enköping	373	44	2	NA	NA	NA	NA	1
Heby	93	11	2	NA	NA	1	NA	NA
Håbo	164	34	5	1	NA	NA	NA	NA
Knivsta	227	19	3	1	NA	NA	NA	NA
Tierp	161	10	1	1	NA	NA	NA	NA
Uppsala	2747	344	33	19	16	4	3	1
Älvkarleby	53	4	NA	NA	NA	NA	NA	NA
Östhammar	132	11	2	NA	NA	NA	NA	NA
Källa: SCB Företagsregistret

I nästan alla av länets kommuner finns det inte arbetsställen och företag inom kultur för alla storleksklasser. Noterbart för Enköping är att det saknas arbetsställen för gruppen 200-499 anställda, men att ett företag inom kulturbranschen i Enköping har den storleken. Detta indikerar att företaget har sitt säte i Enköping men att arbetsställena är lokaliserade i andra kommuner, eller att uppgifterna om arbetsställen och företag registrerats på olika sätt i företagsregistret.

Företagens omsättning

Omsättning är ett centralt mått för att förstå kulturföretagenens ekonomiska omfattning och struktur. I detta avsnitt analyseras hur kulturföretagen fördelar sig över olika omsättningsnivåer och hur detta varierar mellan branscher. En del företag i länet saknar data för omsättningsår och har därför uteslutits från analysen i Figur 2.

Figur 2

En stor majoritet av kulturföretagen i länet återfinns i de lägre omsättningskategorierna. Detta mönster stämmer väl överens med den tidigare observerade dominansen av små företag och soloverksamheter. För många kulturaktörer utgör den egna verksamheten ett komplement till andra inkomstkällor, eller så bedrivs verksamheten på deltid parallellt med annat arbete.

De branscher som uppvisar en ökande andel när omsättningen ökar är Media och Spelutveckling. Dessa branscher kännetecknas av större potential för skalbarhet, där framgångsrika produkter eller tjänster kan nå en bred marknad utan motsvarande ökning av personalkostnader. Spelutveckling är särskilt intressant i detta avseende, då framgångsrika spel kan generera betydande intäkter även från relativt små team.

Det finns endast ett kulturklassat företag i länet som har den högsta omsättningsklassen, vilket understryker kultursektorns småskaliga karaktär även i toppen av omsättningsspektrumet.

Litterärt och konstnärligt skapande är den branschkategori som uppvisar den snabbast avtagande andelen vid ökad omsättning.

Kartor

För att visa den geografiska fördelningen av kultursektorns arbetsställen i länet presenteras två interaktiva kartor nedan. Kartorna gör det möjligt att se var olika typer av verksamheter är lokaliserade. Några av punkterna i kartorna ligger utanför länet, det är pga av att de är registrerade i en kommun i länet, men adressen till arbetsstället är utanför länet.

Arbetsställernas branscher

Figur 3 visar var arbetsställena inom kultursektorn finns i länet. Varje punkt på kartan representerar ett arbetsställe, och färgen visar vilken branschkategori verksamheten tillhör. Det går att filtrera ut branscher för att lättare se spridningen för varje enskild bransch.

Figur 3

Källa: SCB Företagsregistret

Arbetsställernas branscher och storleksklass

Figur 4 visar samma information som föregående karta, men med möjlighet att även filtrera arbetsställena efter storleksklass. Detta gör det möjligt att till exempel enbart visa större arbetsställen eller fokusera på mindre verksamheter.

Figur 4

Källa: SCB Företagsregistret

Kulturskapare

Detta kapitel är inspirerat av Region Halland (u.å.).

I analysen fokuserar vi på de kulturskapare som är aktiva i Region Uppsala. Vi undersöker därmed Region Uppsalas yrkesverksamma dagbefolkning, vilket innebär de personer som både bor och arbetar i Region Uppsala eller som pendlar in till regionen. De som är bosatta i Region Uppsala men arbetar utanför regionen räknas således inte med i beräkningarna.

För att identifiera kulturskaparna i materialet har vi använt oss samma metod som Region Halland (u.å.) vilket är: SCB:s yrkesregister och tittat på de som, baserat på Kreameterns definition, har ett kulturellt eller kreativt yrke (Tillväxtverket 2018).

De beskriver en problematik med underlaget som är att många kulturskapare driver egen verksamhet och därmed inte alltid har en yrkeskod enligt standarden för svensk yrkesklassificering (SSYK). För att kompensera för detta tas egenföretagare som verkar inom kulturella eller kreativa verksamhetsområden, enligt en avgränsning som tagits fram inom RSS-samarbetet och som baseras på svensk näringsgrensindelning (SNI2025). De poängterar att det kan finnas vissa luckor i statistiken, till exempel vissa deltidsanställda eller kombinatörer som inte är registrerade med ett kulturellt eller kreativt yrke i yrkesregistret.

Källor

Region Halland. u.å. ”Kulturdeltagande – Kulturanalys Halland”. https://regionhalland.quarto.pub/kultur/Kapitel2_1.html.

Rådet för främjande av kommunala analyser. 2025. ”Kolada – Jämför och analysera nyckeltal i kommuner och regioner”. https://www.kolada.se/.

Statistiska centralbyrån (SCB). 2025a. ”Befolkningens arbetsmarknadsstatus”. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/utbud-av-arbetskraft/befolkningens-arbetsmarknadsstatus/.

———. 2025b. ”Företagsregistret”. https://www.scb.se/vara-tjanster/bestall-data-och-statistik/foretagsregistret/.

———. 2025c. ”Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) 2025”. https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-naringsgrensindelning-sni/.

Tillväxtverket. 2018. ”Kreametern: En guide till svensk statistik för kulturella och kreativa näringar”. https://tillvaxtverket.se/download/18.6855bfcf184896002ff9eb/1668765673299/TVV_Rapport_Kreametern_171030.pdf.